Havseryd

Havseryd 1915. John Isacsson och Gustav Karlsson sitter på trappan. Familjen Isacsson. Från vänster: Systrarna Anna

Ottilia och Kristina. Därefter John och hans hustru

Ada Tiolina. Mannen längst till höger är Gustav

Karlsson. Foto John-Eric Ohlsson, Eksjö

Det forna frälse- och kronohemmanet ligger högt i socknens norra del i en kraftigt kuperad terräng. Ägorna innehåller lövträdsinslag, mycket ek, vällagda stenmurar och på sina ställen stora odlingsrösen. På norra sidan reser sig det 330 m höga Klintaberget. Utsikten över Härstensbosjön är storartad. Nedströms sjön fanns en överfallskvarn, såghus och damm kvar i slutet av 1800-talet. Nu finns endast ett torpställe och en gammal ladugård.

Gårdens byggnader

Nuvarande mangårdsbyggnad uppfördes under 1850-talet efter ritningar för militieboställen. År 1945 upphöjdes huset med två timmervarv och fick samtidigt frontespis på både fram- och baksida. Källare under huset grävdes 1957 ut för hand. Jord, grus och sten kördes med häst och vagn som fyll till ladugården.

Vid en renovering 1994 fann man närmast stockväggen en tapet, identisk med en tapet i Societetshuset vid Lilla Torget, Eksjö.

Namnet

Namnets stavning ändrades många gånger under medeltiden och även senare. Några exempel: Haffsioryd, Haffseryd och så sent som under 1930-talet Hafseryd. Härstensbosjön skrevs under 1650-talet ”Haafsiön”.

Medeltiden

Författaren J Silfving har i sin bok ”Eksjö socken och stad under Medeltiden och Vasatiden” utförligt berättat om Havseryds innehavare.

En berömd person, som under den tiden var Havseryds innehavare, förtjänar ett omnämnande. Erik Larsson Sparre (1550-1600) var kanske den förnämste företrädaren för den svenska aristokratin under 1500-talets andra hälft. Med en gedigen utbildning vid Europas mest berömda universitet gjorde han en spikrak karriär i Gustav III: s förvaltning. Sparre var mycket vältalig, dock mer teoretiker än en handlingens man. Han medlade mellan Sigismund i Polen och hertig Karl i Sverige, vilket misslyckades. År 1600 dömdes han för förräderi och avrättades under Linköpings blodbad.

Härefter var ätten Bagge en period ägare till gården.

Senare under 1600-talet tillföll Havseryd Kronan genom ett byte med släkten Ramsvärd.

Indelningsverket

I samband med Indelningsverkets tillkomst i slutet av 1600-talet utsågs Havseryd till militieboställe. År 1686 den 22 januari mönstrade Karl XII sex kompanier tillhörande Kalmar läns regemente i Eksjö under överste Soops kommando. Under dessa dagar blev 1/2 mantal Havseryd boställe för Smålands Ryttares sadelmakare.

Den första och sista sadelmakaren i Havseryd

”I slutet av 1600-talet ”vittnade” Anders Danielsson i Härstensbo, 80 år gammal, att när Havseryd blev indelt sadelmakareboställe hette den förste sadelmakaren Lars Klase. Åt honom brukade Anders Danielsson hela Havseryd i hälftenbruk, och åborna i Upphörda nyttjade såg och kvarn med åker och äng”.

År 1820 antogs den siste sadelmakaren i Havseryd, Bengt Lindberg (1795-1864), gift 1824 med Ingrid Emerentia Kjellberg. Ingrid Emerentia avled 1856 och Bengt 1864.

Härefter var fanjunkare Widegren innehavare av 1/2 mantal boställe Havseryd fram till 1871.

Samma år, 1871, tillträdde Carl Otto Isacsson f 1840 i Eksjö, som arrendator. Carl Otto var son till hemmansägaren Isac Danielsson i Holmseryd. Efter att Indelningsverket upphört köpte Carl Otto Havseryd ca 1915 och brukade gården till inpå 1930-talet. I mantalslängden för år 1944 kan man läsa att sonen Gustaf Karlsson äger och brukar hemmanet. Systern Anna Ottilia, som blivit änka, bodde på gården tillsammans med flera av sina barn.

Ca 1955 övertogs gården av bröderna Bertil och Henry Isaksson, barn till slaktare Johan August Isaksson f 1864 i Flisby och hans hustru Anna Ottilia Isaksson. Den sistnämnda Anna Ottilia var dotter till Carl Otto Isaksson.

Den siste av bröderna avled 1991 och gården ärvdes av ett brorsbarn, Ulla Britt Flygare.

År 1992 köpte Ann och John- Eric Ohlsson Havseryd som nu äger gården. Marken till gården 1:1 Mölleryd köptes till 1998.

Lars Bolander (1732-1795)

Fadern, sadelmakare Jonas Bolander vid Smålands Kavalleriregemente, fick ”Hafseryd” som boställe omkring 1720. Där föddes Lars Bolander som nummer fem i syskonskaran. Vid sju- års ålder blev han faderslös, men hans framtid kom ändå att te sig ljus. Genom kontakten och vänskapen med Johan Tobias Sergell, som senare kom att bli en mycket berömd konstnär, och fick ett torg uppkallat efter sig, kom Lars Bolander in på en konstnärlig bana. Det är känt att han arbetade både vid staffliet och med dekorationsmålning, och var flitigt anlitad av kungahuset. På grund av många dekorationsuppdrag blev stafflimåleriet lidande. Hans mest kända oljemålning är ”Varglo” från 1773. På tavlans baksida berättade han att det avbildade lodjuret bet ihjäl 22 rådjur på Djurgården under en natt.

År 1780 antogs han som ledamot i Konstakademin.

Om Lars Bolander hade någon kontakt med hembygden Eksjö, efter han flyttat till Stockholm, är inte känt.

År 1769 vigdes han och den femton år yngre lektorsdottern Beata Hellberg från Västerås.

År 1795 avled Lars Bolander, 63 år gammal.

Husesyn 1845

I ett husesynsprotokoll från 1845 den 6 november, kan man läsa ”att en besiktning skedde i Havseryd med biträde av regementsskrivaren Carl Fagerberg jämte nämndemannen Johannes Andersson i Ekeryd och Lars Peter Josephson i Råskog å sadelmakarens boställe 1/2 mantal Havseryd, beläget i Eksjö socken, Södra Vedbo härad. Herr kronolänsmannen J. Zelander anmäler sig såsom kronofullmäktige. Indelningshavaren är personligen tillstädes.”